JCDecaux Sverige AB ./. staten genom Justitiekanslern (dnr 1283-11-45) – reklamskattelagen påstås innefatta statsstöd (EU-skadestånd)

JCDecaux Sverige AB ansökte om stämning mot staten vid Stockholms tingsrätt (mål nr T 591-11) och yrkade skadestånd med i första hand 90 443 394 kr motsvarande erlagd reklamskatt under perioden 2006 – 2009. Bolaget gjorde gällande att reklamskattelagens regler som innebär att bl.a. tv-reklam inte omfattas av skatteplikt och att reklam i dagstidningar omfattas av en lägre skattesats än utomhusreklam, som JCDecaux Sverige AB tillhandhåller, innebär att tv och dagstidningar gynnas och att statsstöd därmed utgår. I dom den 14 februari 2011 ogillade tingsrätten bolagets talan utan att utfärda stämning. Tingsrätten fann bolagets talan uppenbart ogrundad med hänsyn till att ett bifall till talan skulle medföra att bolaget skulle komma att omfattas av den påstått otillåtna stödordningen, vilket skulle öka det otillåtna stödets effekter. Ett bifall till talan kunde därmed inte förenas med unionsintresset.

JCDecaux Sverige AB överklagade till Svea hovrätt (mål nr T 2271-11). Staten bestred bifall till överklagandet och angav att tingsrättens bedömning att talan inte kunde bifallas med hänsyn till unionsintresset var korrekt och att förutsättningar för att ogilla talan utan att utfärda stämning förelegat. Hovrätten undanröjde i beslut den 16 augusti 2011 tingsrättens dom och visade målet åter till tingsrätten. Hovrätten fann att förutsättningar för att ogilla talan utan att utfärda stämning inte förelegat. Hovrätten tog inte ställning till om det kunde vara förenligt med unionsintresset att bifalla talan.

Efter att målet återförvisats till Stockholms tingsrätt (mål nr T 17927-11) utfärdade tingsrätten stämning avseende den ursprungliga stämningsansökningen. Staten har bestritt att reklamskattelagens bestämmelser utgör statligt stöd men har i övrigt inte avgivit svaromål i sak utan yrkat att tingsrätten i mellandom ska ta ställning till om JCDecaux Sverige AB:s talan kan bifallas med hänsyn till unionsintresset. Staten har i enlighet med tingsrättens dom den 14 april 2011 gjort gällande att så inte är fallet.

Efter att sammanträde för muntlig förberedelse hållits den 29 oktober 2012 uppkom fråga om ändring av talan. JCDecaux Sverige AB framställde i november 2012 nya fullgörelseyrkanden om sammanlagt 115 200 000 kr avseende ersättning för skada i form av utebliven vinst för åren 2006 – 2011 och återkallade samtliga fullgörelse- och fastställelseyrkanden enligt stämningsansökan. JCDecaux Sverige AB och staten enades i fråga om de dittills uppkomna rättegångskostnaderna. Tingsrätten beslutade den 5 februari 2013 att avskriva JCDecaux Sverige AB:s samtliga yrkanden enligt stämningsansökan, att fortsätta handläggningen av målet med prövning av de yrkanden som JCDecaux Sverige AB nu framställt samt att vardera parten ska stå sina hittills uppkomna rättegångskostnader i tvisten. Eftersom talan nu avser utebliven vinst kvarstår inte statens tidigare invändning och yrkande om mellandom.

Ytterligare skriftväxling ägde rum under våren 2013. Den 6 september 2013 hölls nytt sammanträde för muntlig förberedelse.

Staten har åberopat följande bestridandegrunder. Staten bestrider att det har förekommit någon överträdelse av uni­ons­rätten som kan grunda skadeståndsskyldighet för staten. Staten bestrider härvid att de ändringar som infördes i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (reklamskattelagen) genom SFS 2005:957 innebär att ett nytt statligt stöd har in­förts. Ändr­ingarna har redan av denna an­led­ning inte omfattats av an­mäl­nings­­plikt enligt artikel 108.3 FEUF. Sta­ten bestrider under alla om­stän­dig­heter att det beskattningssystem som följer av reklam­skatte­lag­­en inne­bär att stat­ligt stöd enligt artikel 107.1 FEUF utges i Sverige. De än­dr­ingar som gjor­­des i reklam­skatte­lag­en genom SFS 2005:957 har så­led­­es inte om­fatt­ats av an­mäl­nings­­skyl­dighet en­ligt ar­­tikel 108.3 FEUF. Sta­ten be­strid­er att an­mäl­nings­skyl­­­dig­­het­en enligt artikel 108.3 FEUF är en regel som i detta fall är avsedd att skapa rättig­heter för JCDecaux Sverige AB i den mening som avses i EU-domstolens praxis om medlemsstaternas skade­stånds­an­­svar och som är en förut­sätt­ning för sådant ansvar. Sta­ten bestrider vidare att under­låten­heten att an­mäla de ifråga­­satta reglerna kan anses ut­­göra en sådan klar över­­­träd­el­se som också är en förut­sättning för ska­de­stånds­ansvar. Sta­ten be­strid­er att det föreligger ett direkt or­saks­­sam­band mellan en un­der­­låten an­mäl­an och den påstådda skadan. Staten be­strider slutligen att JCDecaux Sverige AB har lidit någon skada och under alla om­stän­dig­het­er att bolaget har lidit skada i den omfattning som påstås.

I dom den 9 april 2014 ogillades käromålet av Stockholms tingsrätt. Tingsrätten konstaterade att JCDecaux Sverige AB inte visat att de reklamskatteregler som bl.a. innebär att tv-reklam inte omfattas av skatteplikt och att reklam i dagstidningar omfattas av en lägre skattesats än utomhusreklam innebär att tv och dagstidningar gynnas och att statsstöd därmed utgår. Käromålet ogillades således redan på denna grund. Tingsrätten tillade dock att de ändringar som gjordes i reklamskattelagen genom SFS 2005:957 inte innebar att något nytt stöd utgick, varför de ändringar som där gjordes inte under några förhållanden hade behövts anmälas till kommissionen för granskning. Slutligen konstaterade tingsrätten att den utredning som JCDecaux presenterat i målet inte var sådan att det på grundval av denna gick att ta ställning till vilken skada som JCDecaux lidit till följd av den påstådda överträdelsen av unionsrätten.

JCDecaux överklagade tingsrättens dom till Svea hovrätt. I dom den 21 april 2015 fastställde hovrätten tingsrättens dom (mål nr T 4918-14). JCDecaux har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen.

Högsta domstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd den 15 mars 2016