Bröderna Nilsson i Svenstavik AB ./. staten genom Justitiekanslern (dnr 1121-07-45) – genomförandet av taltelefonidirektivet (EU-skadestånd)

Bröderna Nilsson i Svenstavik AB yrkade vid Stockholms tingsrätt (mål nr T 2346-07) skadestånd av staten med – som bolaget slutligen bestämde sin talan – 56 620 000 kr. Bolaget gjorde gällande att staten hade överträtt unionsrätten genom att inte i nationell lagstiftning ha genomfört artikel 6.3 i direktiv 98/10/EG ”taltelefonidirektivet”. Artikeln innefattar ett krav på att den som tilldelar telefonnummer ska tillhandahålla den som driver nummerupplysningsverksamhet abbonnentuppgifter på villkor som är rättvisa, icke-diskriminerande och kostnadsorienterade. Direktivet skulle ha genomförts senast den 1 juli 1998. Bolaget gjorde även gällande att artikel 26.1 i taltelefonidirektivet inte hade genomförts korrekt eftersom Post- och Telestyrelsen (PTS) inte var behörig att besluta om villkoren för utlämnande av abonnentuppgifter. Skadeståndsanspråket hänför sig till den nummerupplysningsverksamhet som bedrevs under beteckningen Ahhaaa (118 100) och grundas på påståendet att Ahhaaa fått betala ett pris som inte uppfyllt kravet på kostnadsorientering vid utfående av abonnetuppgifter från Telia. Bröderna Nilsson i Svenstavik AB gjorde gällande att bolaget hade förvärvat skadeståndsanspråket.

Staten bestred, med hänvisning till att telelagen alltsedan 1 juli 1997 har innehållit en bestämmelse som föreskrev en skyldighet att lämna ut abonnentuppgifter på ”skäliga” villkor, att artikel 6.3 i taltelefonidirektivet inte hade genomförts i nationell lagstiftning. Staten bestred vidare att artikel 26.1 i taltelefonidirektivet innefattade ett krav på att tillhandahålla prövning hos PTS. Staten bestred också att Bröderna Nilssons i Svenstavik AB hade förvärvat skadeståndsanspråket.

Stockholms tingsrätt ogillade i dom den 30 september 2011 bolagets talan. Tingsrätten ansåg bolaget saklegitimerat men fann att den bestämmelse i telelagen som staten hänvisat till utgjorde en tillräcklig klar och precis rättslig ram för att anses utgöra ett godtagbart genomförande av artikel 6.3 i taltelefonidirektivet, varför någon överträdelse inte var för handen. Tingsrätten fann vidare att en prövning i allmän domstol uppfyllde kraven enligt artikel 26.1 i direktivet.

Bröderna Nilsson i Svenstavik AB överklagade till Svea hovrätt (mål nr T 8856-11). I dom den 9 oktober 2012 fastställde Svea hovrätt tingsrättens dom.

Bröderna Nilsson i Svenstavik AB överklagade till Högsta domstolen (mål nr T 4987-12) som den 13 maj 2013 beslutade att inte meddela prövningstillstånd.