Skadeståndsanspråk mot staten med hänvisning till Transportstyrelsens beslut i ett ärende om återkallelse av körkort

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern avslår sökandens anspråk mot staten och vidtar ingen åtgärd med anledning av sökandens begäran i övrigt. 

Ärendet

Bakgrund

Sökanden erhöll i april 2015 körkort med behörigheterna AM och B.

I mars 2024 ansökte sökanden om körkortstillstånd för vissa ytterligare behörigheter och till ansökan bifogade hon ett läkarintyg. Eftersom Transportstyrelsen bedömde att läkarintyget var för gammalt förelades hon att inkomma med ett nytt. I maj 2024 inkom sökanden med ett nytt läkarintyg som var daterat samma månad. Av intyget framgick bland annat att sökanden hade kontrollerats med s.k. PEth-prover för riskbruk av alkohol och att några av resultaten översteg gränsvärdet om 0,30 μmol/L.

Med anledning av uppgifterna om sökandens alkoholbruk beslutade Transportstyrelsen att inleda en utredning om hon uppfyllde de medicinska kraven för att inneha körkort. Transportstyrelsen skickade därför en förfrågan om komplettering av de analyssvar som det hade hänvisats till i läkarintyget. Enligt den efterföljande kompletteringen visade resultaten på förhöjda PEth-värden (i spannet 0,34 till 0,69 μmol/L) i fem fall under perioden november 2023 till april 2024. Under samma period uppmättes också fem värden som understeg gränsvärdet. Transportstyrelsen remitterade därefter ärendet till myndighet­ens rådgivande läkare som i juni 2024 avstyrkte körkortsinnehav avseende samtliga behörigheter. Enligt den rådgivande läkaren var vissa av proverna för tätt tagna, men underlaget bedömdes ändå tillräckligt för att slå fast att sökanden hade en hög och skadlig alkoholkonsumtion av inte tillfälligt slag.

I juli 2024 beslutade Transportstyrelsen att avslå sökandens ansökan om körkortstillstånd och återkalla hennes körkort. Sökanden överklagade beslutet till förvaltningsrätten som i februari 2025 avslog överklagandet. Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen beslutade därefter att inte meddela prövningstillstånd. I februari 2025 ansökte sökanden på nytt om körkortstillstånd och under handläggningen av det ärendet gav hon in nya läkarintyg. Transportstyrelsen biföll ansökan i juni 2025.

Anspråket m.m.

Sökanden har, såsom hon slutligen bestämt sitt anspråk, begärt skadestånd med 365 000 kr, varav 350 000 kr avser ideell skada och 15 000 kr ren förmögenhetsskada. Som grund för sin begäran har hon anfört i huvudsak följande. Transportstyrelsen har felaktigt beslutat att avslå hennes ansökan om körkortstillstånd och återkallat hennes körkort. Till följd av detta har hon förlorat sitt arbete som ambulanssjuksköterska och därmed också arbetsinkomst. Beslutet har också varit kränkande och åsamkat henne psykiskt lidande. Anspråket riktar sig mot Transportstyrelsen, hennes arbetsgivare Region Värmland och två läkare som på olika sätt kan kopplas till Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen har med ett eget yttrande lämnat över anspråket hit.

Justitiekanslerns bedömning

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 5 kap. 3 § 7 körkortslagen (1998:488) ska ett körkort återkallas om körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han eller hon från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort.

Av 12 kap. 7 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (TSFS 2010:125) följer att diagnosen alkoholmissbruk utgör hinder för innehav av körkort till dess att varaktig nykterhet kan verifieras och prognosen för fortsatt nykterhet är god. Med diagnosen missbruk avses i föreskrifterna bl.a. ett bruk av alkohol som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt (12 kap. 3 §).

Staten ska ersätta bl.a. personskada och ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten svarar för (3 kap. 2 § 1 skadeståndslagen). I regel är det endast rena förbiseenden av en bestämmelse eller uppenbart oriktiga bedömningar som kan anses utgöra fel eller försummelse i den mening som nu avses.

Användningen av PEth-prover vid körkortsåterkallelser m.m.

PEth är en etablerad alkoholmarkör inom hälso- och sjukvården. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas hälso- och sjukvården att använda bland annat PEth-prover för att upptäcka långvarigt och högt intag av alkohol. Transportstyrelsen har för sin del under ett antal år använt sig av dessa prover för att bedöma om körkortsinnehavare har en alkoholkonsumtion som gör dem olämpliga att inneha körkort. I olika sammanhang har det dock ifrågasatts om förhöjda PEth-värden utgör en tillförlitlig indikator för alkoholmissbruk.

I juni 2025 – dvs. drygt ett år efter att sökandens körkort hade återkallats – meddelade Kammarrätten i Stockholm en dom i ett mål där värdet av PEth-prover kom att bedömas mera ingående (mål nr 1089-25). I målet hade Transportstyrelsen återkallat ett körkort på grund av två förhöjda PEth-värden hos körkortshavaren. Körkortshavaren överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som instämde i Transsportstyrelens bedömning, och därefter till kammarrätten. I kammarrätten inhämtades ett sakkunnigutlåt­ande som författades av Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum i Stockholm, tillika professor emeritus vid Karolinska institutet. I utlåtandet angavs bl.a. följande. PEth-värden är i allmänhet tillförlitliga och klargör om hög alkoholkonsumtion förekommit under viss tidsperiod. En hög alkoholkonsumtion är dock inte liktydigt med vare sig skadligt bruk eller alkoholberoende. I studier av den allmänna befolkningen finner man från aktuell PEth-statistik från två svenska sjukhuslaboratorier, vardera med fler än 60 000 mätningar årligen, att 26 procent har PEth-värden överstigande 0.3 µmol/l.

Med beaktande av vad den sakkunnige uttalat fann kammarrätten att de två förhöjda PEth-värden som uppmätts inte var tillräckligt för att motivera en återkallelse av körkortet. I sin bedömning vägde domstolen också in att det, mellan de två förhöjda provresultaten, fanns tre resultat där någon hög alkoholkoncentration inte hade påvisats.

Efter kammarrättens avgörande ändrade Transportstyrelsen sin regeltillämp­ning på så sätt att två eller ett fåtal förhöjda testvärden inte längre ensamt är tillräckligt för att besluta om återkallelse av körkort. Transportstyrelsen inledde även en översyn av regelverket.

Bedömningen i detta fall

Justitiekanslern har behörighet att reglera vissa ersättningsanspråk mot staten. Transportstyrelens beslut i ärenden som rör återkallelse av körkort utgör verksamhet som staten svarar för. Som framgått är det dock i regel endast uppenbara felbedömningar som kan grunda skadeståndsskyldighet för staten enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen.

Av utredningen i ärendet har framkommit att Transportstyrelens beslut att återkalla sökandens körkortsbehörigheter grundades på fem förhöjda PEth-värden (i spannet 0,34 till 0,69 μmol/L) som uppmättes under perioden november 2023 till april 2024. Sökanden överklagade Transportstyrelens beslut till förvaltningsrätten som avslog överklagandet och därefter till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen, som båda beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Transportstyrelsens beslut har av allt att döma varit i enlighet med den praxis som gällde vid tidpunkten. 

I ärendet har vidare framkommit att PEth-prover under en längre tid har använts inom hälso- och sjukvården för att upptäcka hög alkoholkonsumtion hos enskilda. Även om det i olika sammanhang har ifrågasatts om proverna utgör en tillförlitlig indikator för alkoholmissbruk anser Justitiekanslern att det – vid tidpunkten för det nu aktuella beslutet – inte var uppenbart fel av Transportstyrelsen att förlita sig på proverna, och på den rådgivande läkarens tolkning av dessa, för att återkalla sökandens körkort. Någon rätt till skadestånd föreligger därför inte. Varken det förhållandet att Transport­styrelsen i ett efterföljande ärende med beaktande av ny utredning åter har beviljat sökanden körkortstillstånd eller den utveckling som skett inom rättsområdet i tiden efter beslutet förändrar detta. Skadeståndsanspråket ska därför avslås.

Vad sökanden anfört i förhållande till sin arbetsgivare Region Värmland och till två läkare som på olika sätt kan kopplas till Transportstyrelsen föranleder ingen åtgärd från Justitiekanslerns sida.