Allvarlig kritik mot Migrationsverket med anledning av passiv och långsam handläggning i ärenden om medborgarskap
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern riktar allvarlig kritik mot Migrationsverket för myndighetens passiva och långsamma handläggning av två ärenden om medborgarskap.
Justitiekanslern beviljar inte något skadestånd i dnr 2024/7745.
Ärendet
Bakgrund
Justitiekanslern har relativt nyligen granskat Migrationsverkets handläggningstid i ett ärende om medborgarskap och kritiserat myndigheten för dess passiva och långsamma handläggning (beslut den 5 mars 2024 i dnr 2022/4319). Justitiekanslern har även inom ramen för sin skaderegleringsverksamhet vid flera tillfällen kommit fram till att Migrationsverkets handläggning av medborborgarskapsärenden har varit oskäligt lång på ett sådant sätt som utgör fel eller försummelse i den mening som avses i 3 kap. 2 § skadeståndslagen (se t.ex. beslut den 18 januari 2024 i dnr 2023/8217 och beslut den 25 oktober 2024 i dnr 2024/4612).
Riksdagens ombudsmän (JO) har nyligen granskat Migrationsverkets handläggningstider i bl.a. medborgarskapsärenden (beslut den 19 december 2024 i dnr 8819-2023 m.fl.). JO konstaterade att det fortfarande, liksom vid tidigare granskningar, finns ett tydligt behov av stora ansträngningar för att Migrationsverket ska komma till rätta med sina långa handläggningstider. När det gäller de enskilda klagomålen kritiserades Migrationsverket för långsam och passiv handläggning. Även Riksrevisionen har i en färsk granskning konstaterat att Migrationsverkets handläggningstider i många medborgarskapsärenden är oskäligt långa (RiR 2025:5).
Anmälningarna till Justitiekanslern och utredningen här
Justitiekanslern har tagit emot klagomål mot Migrationsverket långsamma handläggning av medborgarskapsärenden och har i två ärenden inlett tillsyn.
I det ena ärendet (dnr 2024/6800) ansökte AA om svenskt medborgarskap den 24 augusti 2019. Den 26 mars 2020 avslog Migrationsverket hennes begäran om att avgöra ärendet enligt 12 § förvaltningslagen, s.k. dröjsmålstalan. Beslutet överklagades inte. Ärendet tilldelades under hösten 2024 en handläggare och AA beviljades medborgarskap den 22 januari 2025.
I det andra ärendet (dnr 2024/7745) ansökte BB om svenskt medborgarskap den 7 september 2020. Den 22 juni 2021 avslog Migrationsverket hans dröjsmålstalan. Beslutet överklagades och den 27 juli 2021 avslog migrationsdomstolen överklagandet. Ärenden tilldelades en handläggare den 11 december 2024 och BB beviljades medborgarskap den 27 januari 2025.
Migrationsverket har yttrat sig i båda ärendena. Av yttrandena framgår sammanfattningsvis följande. Medborgarskapsenheterna gör en initial granskning av varje ansökan om svenskt medborgarskap som kommer in i syfte att kunna avgöra de ärenden som är beslutsklara vid tidpunkten för ansökan. De ansökningar som kräver utredning hanteras därefter i kronologisk ordning och inom denna grupp prioriteras ärenden där sökanden efter överklagande har fått bifall till sin dröjsmålstalan. Det får till följd att ärenden där en begäran om avgörande inte kommit in eller där ett beslut att avslå en sådan begäran inte överklagats inte prioriteras för fördelning på handläggare.
Dröjsmålstalan förs i en mycket stor andel av ärendena och antalet ökade jämfört med föregående år. De flesta begäran om avgörande inkommer i ärenden där handläggningstiden nyligen passerat sexmånadersgränsen. Det har medfört att det funnits ett mycket begränsat utrymme att arbeta med de allra äldsta ärendena där det inte funnits en begäran om avgörande. Dröjsmålstalan försvårar i dagsläget i praktiken en effektiv ärendehantering hos Migrationsverket och motverkar sitt övergripande syfte att minska handläggningstiderna.
Migrationsverket har under en längre tid arbetat aktivt med att försöka korta handläggningstiderna i ärenden om svenskt medborgarskap, men de är alltjämt långa och kan sträcka sig över fyra år. Detta har till stor del uppstått på grund av de långa handläggningstider som skapats de senaste åren till följd av en ökad inströmning av ärenden tillsammans med omvärldsfaktorer.
Justitiekanslerns bedömning
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § första stycket förvaltningslagen). Migrationsverkets beslut i medborgarskapsärenden har stor betydelse för dem som berörs, vilket innebär att enskilda normalt har anledning att ställa höga krav på snabbhet vid handläggningen (prop. 2016/2017:180 s. 106).
När det i lag inte anges en viss frist för handläggningen av ett ärende, krävs i allmänhet en betydande försening för att konstatera att det är fråga om ett oacceptabelt dröjsmål. Att handläggningen av ett ärende vid en myndighet kan ta viss tid är således något som den enskilde normalt får acceptera. Den enskilde kan också behöva tåla att handläggningen av ett visst ärende drar ut på tiden därför att andra, mer brådskande, ärenden måste handläggas med förtur. Beror däremot förseningen på en oförsvarligt långsam arbetstakt, en påtagligt bristfällig organisation eller en klar felbedömning vad avser vilka ärenden som bör ges förtur, är förhållandena sådana att den enskilde i normalfallet inte ska behöva tåla dessa. (Se prop. 1989/90:42 s. 16).
I aktuella fall kan konstateras att det ena granskade ärendet avgjordes efter ca fem år och fem månader och det andra efter drygt fyra år och fyra månader. I båda ärendena har handläggningen varit inaktiv under större delen av handläggningstiden. Det har inte kommit fram att ärendena varit ovanligt komplicerade eller krävt några särskilda utredningsåtgärder jämfört med liknande ärenden. När ärendena väl hade tilldelats handläggare och började handläggas aktivt kunde i stället beslut meddelas redan efter ett par månader. Inte heller har det kommit fram att AA eller BB fördröjt handläggningen på något sätt.
Ärendena har enligt Justitiekanslerns bedömning inte handlagts på ett acceptabelt sätt. Såväl de långa handläggningstiderna som Migrationsverkets passivitet strider mot kraven i 9 § förvaltningslagen om att ett ärende ska handläggas så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Migrationsverket förtjänar kritik för det inträffade. Kritiken är allvarlig med hänsyn till att Justitiekanslern och Justitieombudsmannen vid flera tillfällen tidigare har kritiserat Migrationsverket för passiv och långsam handläggning av ärenden om medborgarskap.
BB har överlåtit till Justitiekanslern att ta ställning till om skadestånd ska beviljas med anledning av den långa handläggningstiden. Vilken skada BB lidit på grund av det inträffade har inte angetts. Det som kommit fram är inte tillräckligt för att skadestånd ska kunna beviljas.