Staten skadeståndsskyldig med hänvisning till Kronofogdemyndighetens försummelse i samband med en exekutiv auktion

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern tillerkänner sökanden ersättning med 13 400 kr. Kronofogdemyndigheten ansvarar för att ersättningen betalas ut till honom.

Ärendet

Bakgrund

Sökanden ropade in en bostadsrätt för 400 000 kr vid en exekutiv auktion. Han betalade handpenningen om 40 000 kr vid auktionen och blev underrättad om att resterande delen av köpeskillingen skulle betalas vid ett visst da-tum. Sökanden betalade inte resterande del av köpeskillingen vid den an-givna tidpunkten. Kronofogdemyndigheten bestämde därför nytt datum för auktion. Sökanden anmälde att han ville delta vid den auktionen per telefon från kontoret i Göteborg. Vid den nya auktionen ringde förrättaren upp konferenstelefonen och angav en kod för uppkoppling till kontoret i Göteborg. Sökanden befann sig på kontoret i Göteborg och personal på myndigheten var honom behjälplig med att ringa upp konferenstelefonen. Kontoret i Göteborg hade emellertid fått en annan kod för uppkoppling. Sökanden blev därför inte uppkopplad till auktionen. En person ropade in bostadsrätten för 288 875 kr.

Försäljningen fullföljdes och vid fördelningssammanträdet tog Kronofogde-myndigheten i anspråk sökandens handpenning samt upplupen ränta. Sökanden överklagade försäljningen. Tingsrätten avslog överklagandet och kon-staterade att den omständigheten att sökanden inte kunde koppla upp sig till auktionen inte utgjorde skäl för att ogiltigförklara auktionen. Vidare konstaterade tingsrätten att det funnits förutsättningar för Kronofogdemyndigheten att ta handpenningen i anspråk. Beslutet har fått laga kraft.

Begäran om skadestånd m.m.

Sökanden har begärt skadestånd av staten med, i första hand, 40 000 kr avseende förmögenhetsskada. Sökanden har, i andra hand, begärt skadestånd med 40 000 kr samt upplupen ränta minus eventuella förrättningskostnader för den förra auktionen och för vård och förvaltning av egendomen från det att budet blev ogiltigt till dess att den nya auktionen hölls (jfr 9 kap. 7 § utsökningsbalken, UB).

Grunden för begäran är att det är Kronofogdemyndighetens fel att han inte närvarade vid det andra auktionstillfället. Till följd av detta gick sökanden miste om möjligheten att buda på den aktuella bostadsrätten och förlorade de 40 000 kr som han betalade i handpenning vid det första auktionstillfället.

Kronofogdemyndigheten har yttrat sig över begäran om skadestånd och motsatt sig att staten ska betala skadestånd till sökanden.

Sökanden har inkommit med synpunkter på Kronofogdemyndighetens yttrande.

Rättslig reglering

Skadeståndsrättsliga utgångspunkter

Staten ska ersätta bl.a. ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten svarar för (3 kap. 2 § 1 skadeståndslagen).

Med myndighetsutövning menas verksamhet där en domstol eller myndighet bestämmer över enskildas rättigheter eller skyldigheter på ett sätt som den enskilde inte kan motsätta sig. Besluten eller åtgärderna behöver inte vara betungande för den enskilde utan även gynnanden kan vara att anse som myndighetsutövning (jfr NJA 2005 s. 568).

Lagen talar om fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Felet behöver alltså inte ha begåtts vid själva myndighetsbeslutet, det räcker om det skett i nära samband med beslutet (se Bengtsson & Schultz, Skadestånd – en lärobok, uppl. 1:1, s. 80). Skadeståndsansvar för staten kan uppkomma även för åtgärder som står i ett mycket nära tidsmässigt och funktionellt samband med myndighetsutövningen (prop. 1972:5 s. 502).

Skadestånd med anledning av bl.a. ren förmögenhetsskada kan jämkas, om vållande på en skadelidandes sida har medverkat till skadan (se 6 kap. 1 § andra stycket skadeståndslagen).

Relevanta regler i utsökningsbalken

Ett bud vid exekutiv auktion blir ogiltigt om full betalning inte sker inom föreskriven tid (9 kap. 5 § UB).

Handpenning som erlagts i samband med ett bud som senare blivit ogiltigt ska användas till betalning av förrättningskostnaderna för den förra auktionen och för vård och förvaltning av egendomen från det att budet blev ogiltigt till dess att den nya auktionen hålls. Om köpeskillingen vid den nya auktionen är lägre än det bud som har godtagits vid den förra, ska återstoden av handpenningen användas för att täcka skillnaden. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när köpeskillingen vid den nya auktionen har betalats (9 kap. 7 UB).

Justitiekanslerns bedömning

Kronofogdemyndighetens försäljning av egendom vid exekutiv auktion sker vid myndighetsutövning. Kronofogdemyndigheten har i detta fall bistått sökanden med bl.a. koder för konferenstelefon för att på så sätt kunna möjlig-göra hans deltagande i auktionen. Tillhandahållandet av uppkoppling till auktionen har utgjort en serviceåtgärd som i sig inte utgör myndighetsutövning. Åtgärden har dock varit av väsentlig betydelse för sökandens möjlig-het att delta i auktionen och haft ett sådant tidsmässigt och funktionellt sam-band med förrättningen att åtgärden får anses ha skett vid myndighetsutövning. Staten är därmed skadeståndsskyldig för ren förmögenhetsskada med anledning av den försummelse som förekom vid uppkopplingen mot auktionen.

Skadeståndets funktion är att försätta den skadelidande i samma läge som om den skadeståndsgrundande handlingen inte hade ägt rum. Fråga upp-kommer därför vilken ekonomisk situation som sökanden hade befunnit sig i om han hade kunnat delta vid den andra auktionen. Som allmän princip gäller att staten inte kan åberopa sin egen försummelse för att freda sig mot ersättningsskyldighet (se bl.a. NJA 2014 s. 332). Den ovisshet som föreligger om vad bostadsrätten skulle ha sålts för om sökanden hade kunnat delta vid auktionen bör därför i ett fall som detta inte gå ut över sökanden. Vid den fortsatta prövningen utgår därför Justitiekanslern från att köpeskillingen hade blivit minst 400 000 kr även vid det andra auktionstillfället.

Såvitt utredningen visar användes handpenningen för att täcka skillnaden mellan det bud som gavs vid den första auktionen och köpeskillingen vid den efterföljande auktionen. Om köpeskillingen hade varit 400 000 kr vid den nya auktionen skulle hela handpenningen, dvs. 40 00 kr, ha betalats till-baka till sökanden (se 9 kap. 7 § UB). Detta motsvarar sökandens skada.

Det går emellertid inte att bortse från det faktum att sökanden själv försatt sig i den aktuella situationen genom att inte ha fullföljt köpet vid den första auktionen. Skadestånd med anledning av ren förmögenhetsskada kan jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Jämkning av skadestånd sker efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor och omständigheterna i övrigt (se 6 kap. 1 § skadeståndslagen). Regleringen har sin särskilda betydelse för bedömningen av initialskedet av ett skadeförlopp där ställning måste tas till om den skadelidande har medverkat till att det över huvud taget blev ett skadefall (NJA 2017 s. 9). Vid den vägning som ska ske av vållandet på ömse sidor är det i detta fall skäligt att skadeståndet jämkas till motsvarande en tredjedel, av-rundat till 13 400 kr.

Ersättning för upplupen ränta ska inte utgå eftersom det inte är visat att detta inneburit en skada för sökanden.