Kritik mot Migrationsverket för passiv och långsam handläggning

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd genom dröjsmål dels med att påbörja handläggningen av ärendena, dels med att vidta åtgärder för att följa föreläggande i dom om att avgöra ärendena snarast.

Justitiekanslern vidtar i övrigt inte någon åtgärd i ärendet.

Ärendet

Bakgrund

Anmälarna och deras två barn ansökte hos Migrationsverket om uppehålls-och arbetstillstånd på grund av arbete respektive uppehållstillstånd som familjemedlemmar till arbetstagare. Ansökningarna lämnades in till Migrationsverket den 10 augusti 2021. Efter ett halvårs väntan begärde familjen att ärendena skulle avgöras med stöd av 12 § förvaltningslagen. Migrationsverket avslog familjens begäran med hänvisning till att verket ansåg att ärendena inte var klara för beslut.

Besluten överklagades och migrationsdomstolen biföll den 30 mars 2022 överklagandet på så sätt att Migrationsverket förelades att snarast möjligt avgöra ärendena. Av domen framgår att Migrationsverket, utöver att ha tagit emot handlingar, inte hade vidtagit några åtgärder i ärendena fram till att anmälarnas begäran om att ärendena skulle avgöras kom in. Migrationsdomstolen ansåg i sin dom att avgörandet av ärendena hade fördröjts i onödan men att utredningsläget inte var sådant att de var klara för avgörande.

Migrationsverket avgjorde ärendena om uppehållstillstånd m.m. den 27 oktober 2022.

Anmälan till Justitiekanslern och utredningen här

Justitiekanslern har i augusti 2022 tagit emot ett klagomål mot Migrationsverket angående verkets underlåtenhet att avgöra ärendena. Anmälarna har påtalat att Migrationsverket vid mejlkontakter månaderna efter migrationsdomstolens avgörande endast har konstaterat att ingen handläggare tilldelat ärendet. Det måste anses allvarligt att en handläggare inte hade tilldelats fyra månader efter att Migrationsverket har förelagts att avgöra ärendena snarast möjligt.

Migrationsverket har yttrat sig. I yttrandet står sammanfattningsvis följande. I stort sett alla beslut enligt 12 § förvaltningslagen som överklagas får bifall i migrationsdomstolen, vilket har lett till att Migrationsverket har fått en stor balans av ärenden som ska avgöras snarast möjligt. Dessa ärenden ska prioriteras men den stora balansen har gjort att ärendena har för lång handläggningstid. De aktuella ärendena hade i september 2022 tilldelats handläggare och det har funnits en utsedd handläggare för de aktuella ärendena sedan ansökningarna kom in. Efter att migrationsdomstolen fattade beslutet om att ärendena ska avgöras så snart som möjligt vidtogs diverse handläggningsåtgärder. En begäran om kompletterande uppgifter skickades till anmälarna och anmälarna hade i september 2022 gett in i stort sett alla de uppgifter som efterfrågats. I september 2022 var Migrationsverkets förhoppning att ärendena skulle vara avgjorda samma månad.

Anmälarna har svarat på Migrationsverkets yttrande.

Justitiekanslerns bedömning

Rättsliga utgångspunkter 

Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten enligt 12 § första stycket förvaltningslagen skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.

Rätten enligt 12 § förvaltningslagen att begära att ett ärende ska avgöras (dröjsmålstalan) infördes för att ge enskilda bättre möjligheter att påskynda det slutliga avgörandet i vissa förvaltningsärenden som dragit ut oskäligt länge på tiden. Om myndigheten avslår en begäran om att ärendet ska avgöras finns det en möjlighet till överprövning i domstol av myndighetens ställningstagande. En sådan ordning ansågs enligt förarbetena innebära ett stärkt skydd för den enskildes rättssäkerhet och en ökad kontroll över upprätthållandet av den enskildes berättigade krav på en god förvaltning. (Se prop. 2016/17:180 s. 114–115.)

Om en domstol bifaller ett överklagande av ett beslut att avslå en begäran om att ett ärende ska avgöras, ska den besluta att förelägga den myndighet som har meddelat avslagsbeslutet att snarast eller inom den tid som överinstansen bestämmer avgöra det ärende som överklagandet avser (49 § förvaltningslagen). Ett föreläggande att snarast möjligt avgöra det ärende som överklagandet avser innebär att det ställs särskilda krav på myndigheten att prioritera handläggningen för att undvika ytterligare fördröjningar i ett ärende där avgörandet redan fördröjts oskäligt länge (a. prop. s. 338).

Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete ska avgöras senast inom fyra månader från det att ansökan lämnades in. Om det finns särskilda skäl eller om ansökan behöver kompletteras får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om förlängningen. Om ärendet inte har avgjorts inom fyra månader får sökanden begära att ärendet ska avgöras enligt 12 § förvaltningslagen även om kravet enligt den paragrafen på avgörande inom sex månader inte är uppfyllt. (4 kap. 21 b § utlänningsförordningen.)

Bedömningen i detta fall

Justitiekanslern konstaterar inledningsvis att det av handlingar från Migrationsverket framgår att det funnits en utsedd handläggare för de aktuella ärendena sedan ansökningarna kom in.

Av utredningen framgår dock att Migrationsverket inte vidtog några åtgärder i ärendena från det att ansökningarna kom in den 10 augusti 2021 till dess att begäran om att avgöra ärendena kom in den 16 februari 2022. I samband med att Migrationsverket den 9 mars 2022 avslog begäran att avgöra ärendena vidtogs vissa utredningsåtgärder och en tjänsteanteckning angående utredningsbehov upprättades.

Efter att migrationsdomstolen i slutet av mars 2022 förelade Migrations-verket att avgöra ärendena snarast möjligt skickade verket ut en skrivelse om väntetider. Därefter kompletterade anmälarna på eget initiativ ansökningarna i slutet av juni 2022. Migrationsverket påbörjade därefter handläggningen av ärendena först i mitten av augusti 2022, alltså ungefär fyra och en halv månad efter att migrationsdomstolen beslutat att ärendena skulle avgöras snarast. De handläggningsåtgärder som därefter genomfördes och den ytterligare tid som passerade innan ärendena avgjordes i slutet av oktober 2022 framstår som rimliga.

Migrationsverket har som skäl för den utdragna handläggningen endast hänvisat till stora balanser.

Fyramånadersfristen gäller om en fullständig ansökan har lämnats in, vilket inte varit fallet med anmälarnas ansökningar. Migrationsverket har däremot inte vidtagit några handläggningsåtgärder inom fyramånadersfristen. Vidare dröjde verket ungefär fyra och en halv månad efter migrationsdomstolens avgörande med att påbörja handläggningen av anmälarnas ärenden trots att det genom domen funnits särskilda krav på myndigheten att prioritera handläggningen för att undvika ytterligare fördröjningar. Mot den bakgrunden har båda dessa perioder av passivitet i handläggningen varit oacceptabelt långa och Migrationsverket ska kritiseras för sin långsamma handläggning.

Justitiekanslern har tidigare kritiserat Migrationsverket för underlåtenhet att följa domstols beslut efter dröjsmålstalan (se beslut den 9 februari 2023 i dnr 2021/6855). Även Riksdagens ombudsmän (JO) har vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggnings-tider (se t.ex. JO:s beslut den 13 december 2022 i dnr 578-2022 m.fl.). JO har också nyligen inlett en förnyad granskning av verkets handläggnings-tider (se JO:s samlingsärende dnr 8819-2023). Det finns därför inte skäl för Justitiekanslern att vidta några andra åtgärder i det här ärendet, som avslutas med ovanstående kritik.