Granskning av Säkerhetspolisens skaderegleringsverksamhet
1 Beslutets huvudsakliga innehåll
Granskningen av Säkerhetspolisens skaderegleringsverksamhet har omfattat myndighetens beskrivning av ärendehandläggningen och ett mycket begränsat antal ärenden.
Såvitt kan utläsas framstår den granskade verksamheten som mycket väl fungerande. Den beskrivna handläggningen ter sig rättssäker och effektiv. Besluten är tillräckligt motiverade, lätta att förstå och att de ger intryck att vara välavvägda. Vidare framstår handläggningstiderna som fullt rimliga.
Justitiekanslern har inget att anmärka beträffande Säkerhetspolisens skaderegleringsverksamhet annat än att det finns vissa synpunkter gällande hur diarieföringen redovisas på utskrivna handlingar.
2 Bakgrund
Justitiekanslern har, enligt lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern, tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden.
Justitiekanslern har tidigare granskat Polismyndighetens skaderegleringsverksamhet och beslutade under våren 2019 att granska samma fråga hos Tullverket. Som ett led i denna tillsyn har Justitiekanslern också beslutat att granska den skaderegleringsverksamhet som sker hos Säkerhetspolisen. Initiativet har inte föranletts av något enskilt ärende som förekommit hos Justitiekanslern.
Säkerhetspolisen underrättades om granskningen genom ett brev den 22 november 2019 och ombads svara på vissa frågor om verksamheten. Därefter beställde Justitiekanslern de skaderegleringsärenden som inkommit till Säkerhetspolisen under perioden den 1 januari 2018 – 31 oktober 2019.
3 Granskningens omfattning
3.1 Syfte och inriktning
Granskningen omfattade i huvudsak följande frågor.
- Vilka regler eller föreskrifter styr handläggningen? Vilket handläggarstöd finns för skaderegleringen?
- Hur ser ärendets gång ut på myndigheten? Hur ser en skaderegleringsakt ut?
- Ger Säkerhetspolisen sökandena någon möjlighet till omprövning av beslut ifråga om skadestånd? Vilken information om möjligheten till omprövning eller domstolsprövning ges?
- Hur säkerställs kvalité och en enhetlig praxis?
- Hur handläggs rättegångar där myndigheten för statens talan?
- Hur många anspråk har kommit in under perioden den 1 januari 2018 – 31 oktober 2019? Hur många av dessa ärenden är avgjorda? Vilken var den genomsnittliga handläggningstiden? Finns det några särskilda tidsmål i skaderegleringsärendena?
3.2 Tillgängligt material
Justitiekanslern har tagit del av Säkerhetspolisens yttrande som besvarat de frågor som ställts. Justitiekanslern har också granskat de ärenden som inkom till Säkerhetspolisen under den 1 januari 2018 – 31 oktober 2019. Det rör sig endast om fyra ärenden.
En redogörelse för innehållet i yttrandet och Justitiekanslerns iakttagelser vad gäller den beskrivna handläggningen och de granskade akterna ges nedan (se avsnitt 4 och 5).
4 Yttrandet från Säkerhetspolisen
Av Säkerhetspolisens yttrande framkom följande gällande myndighetens skaderegleringsverksamhet.
Vilka regler eller föreskrifter styr handläggningen? Vilket handläggarstöd finns för skaderegleringen?
Skadeståndsärenden handläggs enligt skadeståndslagen (1972:207), polislagen (1984:387), förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten, lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714), förordningen med instruktion för Säkerhetspolisen (2014:1103) och förvaltningslagen (2017:900). Säkerhetspolisen omfattas därutöver inte av några föreskrifter gällande handläggning av skadeståndsärenden men följer rutiner beskrivna dels i en framtagen handläggningspromemoria, dels i rättsenhetens handledning.
Hur ser ärendets gång ut på myndigheten? Hur ser en skaderegleringsakt ut?
Ansvaret för handläggningen av ersättningsanspråk följer av Säkerhetspolisens arbetsordning. Av denna framgår att handläggningen sker vid rättsenheten och att chefsjuristen fattar beslut efter föredragning av den verksjurist som handlagt ärendet.
När ett anspråk som ska handläggas av Säkerhetspolisen inkommer förs ärendet in i myndighetens allmänna ärendehanteringssystem. Alla handlingar
diarieförs elektroniskt. I förekommande fall begärs eventuella förtydliganden och kompletteringar in från sökanden. Verksjuristen begär sedan underlag från den verksamhetsdel hos myndigheten som har varit delaktig i händelsen där skadan inträffat och bedömer därefter om uppgifter i ärenden kan komma att omfattas av sekretess. Vid upprättande av beslut beaktas att ett beslut inte skyddas av sekretess varför uppgifter som kan skada den enskilde i möjligaste mån utelämnas. Förslag på beslut föredras sedan för chefsjuristen.
Också ett yrkande om omprövning skulle handläggas hos rättsenheten med chefsjuristen som beslutsfattare.
Ger Säkerhetspolisen sökandena någon möjlighet till omprövning av beslut ifråga om skadestånd? Vilken information om möjligheten till omprövning eller domstolsprövning ges?
Säkerhetspolisen informerar inte sökanden om möjlighet till omprövning av myndighetsbeslut. Information ges dock i beslutet om att beslutet är fattat inom ramen för reglerna om statens frivilliga skadereglering och att beslutet inte kan överklagas. Vidare informeras i beslutet om att sökanden kan ansöka om stämning mot staten i domstol och därmed få sin sak prövad i den ordning som gäller för tvistemål.
Hur säkerställs kvalité och en enhetlig praxis?
Eftersom Säkerhetspolisen har så få skadeståndsärenden har det inte varit aktuellt med utbildning eller seminarier. Enhetlig praxis och kvalitetssäkring tillgodoses genom nära samarbete med kollegor på rättsenheten, genom kontakter med Polismyndigheten samt genom att beslutet alltid fattas av chefsjuristen.
Hur handläggs rättegångar där myndigheten för statens talan?
Säkerhetspolisen har hittills inte varit föremål för ett anspråk via domstol.
Hur många anspråk har kommit in under perioden den 1 januari 2018 – 31 oktober 2019? Hur många av dessa ärenden är avgjorda? Vilken var den genomsnittliga handläggningstiden? Finns det några särskilda tidsmål i skaderegleringsärendena?
Under aktuell period inkom fyra skadeståndsanspråk till myndigheten. Samtliga av dessa inkom under år 2019. Alla ärenden är avgjorda och handläggningstiden varierade från en månad till fem månader. Det finns inga särskilda tidsmål för skaderegleringsärendena. Handläggningen påbörjas alltid så fort anspråket kommer in till Säkerhetspolisen.
5 Justitiekanslerns iakttagelser och synpunkter
Även om endast ett fåtal ärenden har kunnat granskas är Justitiekanslerns övergripande intryck är att skaderegleringsverksamheten vid Säkerhetspolisen fungerar mycket väl. Justitiekanslern har endast vissa synpunkter vad gäller möjligheten att följa diarieföringen och handläggningen av de granskade ärendena.
Av Säkerhetspolisens yttrande har framkommit att ärendehanteringen på myndigheten är digital. De ärenden som Justitiekanslern har granskat torde således inte utgöra kopior av fysiska handlingar utan snarare utskrifter från ärendehanteringssystemet. Det verkar vara orsaken till att det ofta inte går att utläsa
diarienummer, datum för inkommande till myndigheten eller vilken aktbilaga det är fråga om. I ett ärende har samtliga utskrifter endast en sidnumrering, som dock inte återspeglar vilken aktbilaga det gäller. I två av ärendena verkar handlingar inkomna från den enskilde vara märkta med datum och klockslag, medan det inte verkar gå att utläsa något aktbilagenummer. I samma ärenden tycks dock handlingar upprättade av myndigheten ha ett aktbilagenummer redovisat sist i diarienumret. Justitiekanslern har ingen anledning att ifrågasätta att Säkerhetspolisens dokument är digitalt välordnade och lätta att följa i ärendehanteringssystemet. Den beskrivna otydligheten vad gäller de utskrivna handlingarna försvårar emellertid granskningen och försämrar överlag möjligheten att lättöverskådligt följa ärendets gång.
Vad gäller rutiner för handläggningen av skaderegleringsärendena har Justitiekanslern förståelse för att det inte finns någon särskild ordning för hanteringen av just skadeståndsärenden på myndigheten när ärendena är så få. Den verksamhet som myndigheten beskriver i sitt yttrande ter sig ändå rättssäker och effektiv. Vid granskningen har det inte kommit fram något som tyder på att Säkerhetspolisen reglerar anspråk som myndigheten inte är behörig att avgöra. Om osäkerhet skulle uppstå vad gäller om anspråket avser en faktiskt skada eller en beslutsskada känner Justitiekanslern till att samråd sker med handläggare hos Justitiekanslern, vilket uppmuntras.
För det fall den enskilde har ombetts komplettera sitt anspråk har begäran varit tydligt utformad och med angivande av en sista svarstid. De beslut som fattas är välmotiverade, sakliga, lätta att förstå och framstår som välavvägda. De sökande som visar skäl för sitt anspråk beviljas ersättning och det är positivt att myndigheten eftersträvar att utelämna uppgifter av känslig natur i besluten.
Handläggningstiderna ter sig rimliga och majoriteten av ärendena har handlagts föredömligt skyndsamt.