Domstolsverkets rapport En reformerad notarieantagning (dnr 1579-2018)
Justitiekanslern ska vaka över tryck- och yttrandefriheten samt värna integriteten och rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. I Justitiekanslerns uppdrag ingår även att bevaka statens rätt och att medverka till att rättstillämpningen är effektiv och av hög kvalitet.
Genomgången av de förslag som läggs fram i utredningen och de överväganden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har att beakta.
Med dessa utgångspunkter vill Justitiekanslern framföra följande synpunkter.
I utredningen har det bl.a. gjorts en översyn av vilka urvalskriterier som ska ligga till grund för notarieantagningen och hur stort genomslag dessa ska få. Utredningen har föreslagit att rekryteringstester ska användas som ett antagningskriterium. Testerna ska tillmätas relativt stor betydelse i urvalet samtidigt som examensbetyget föreslås få mindre genomslag än idag. Enligt utredningen bidrar förslaget till att minska betygshetsen på juristlinjen.
Examensbetyget får anses vara ett objektivt och förutsägbart urvalsinstrument som är ett resultat av flera års juriststudier. Av intresse är att den – i och för sig begränsade – utredning som gjorts talar för att det finns ett samband mellan högre meritpoäng, där examensbetygen är den klart tyngst vägande faktorn, och bättre notariebetyg.
Det har under de senaste 20 åren gjorts flera olika försök att ändra urvalskriterierna till notarieantagningen i syfte att minska betygshetsen. Bl.a. har man ökat betydelsen av sidomeriter och haft en försöksverksamhet med intervjuer. I utredningen konstateras det att dessa åtgärder inte haft önskad effekt. Det går inte att utläsa varför ett system med rekryteringstester, som enligt förslaget ska tillmätas stor betydelse vid urvalet, skulle vara mer framgångsrikt i det avseendet.
Det finns en hel del invändningar mot att använda sig av rekryteringstester som urvalsinstrument. En farhåga är att användandet av tester kommer att leda till ett mer oförutsägbart antagningssystem som dessutom kan uppfattas som orättvist. De tester som föreslås är lätt åtkomliga och det finns stora möjligheter att genom övning förbättra sitt resultat. Detta, tillsammans med möjligheten att göra testerna upprepade gånger medför tvivelaktiga konkurrensfördelar.
Att testa samtliga som söker anställning som notarie kommer vidare att medföra en betydande administration såväl inför, under samt efter provtillfällena. Notarieanställningen är en tidsbegränsad utbildningsanställning med ett mycket stort antal sökande. Redan idag är administrationen omfattande och ett genomförande av förslaget kommer att innebära att betydande resurser kommer att åtgå både på de domstolar där testerna ska genomföras och vid utvärderingen av testresultaten.
Förslaget om att vikta ner betydelsen av examensbetyget till förmån för resultat av rekryteringstester är relativt långtgående och innebär framförallt konsekvenser i förhållande till hur förutsägbart antagningssystemet uppfattas. De skäl som anförs i utredningen är inte helt övertygande. Det finns mot den bakgrunden möjligen skäl att överväga ett mer försiktigt införande av rekryteringstester som urvalsinstrument. Det är självfallet mycket viktigt att effekterna av förslaget utvärderas noggrant och då även konsekvenserna i förhållande till mångfalden.
En avslutande anmärkning tar sikte på det som framförs i utredningen om att grundorsaken till betygshetsen på juristlinjen är att det finns en obalans mellan utbudet av och efterfrågan på notarieplatser. Mot den bakgrunden framstår det som något motsägelsefullt att utredningen lägger förslag om att förkorta notarietjänstgöringen, vilket leder till en minskad genomströmning av notarier med 15 procent och på sikt 90 färre notarieplatser per år. Även om antalet notarier har ökat under de senaste 25 åren har antalet utexaminerade studenter ökat i än högre omfattning. Det finns – inte minst mot den bakgrunden – skäl att tro att den minskade genomströmningen tillsammans med färre notarieplatser kommer öka betygshetsen betydligt.
Justitiekanslern har i övrigt inga synpunkter att redovisa med anledning av förslaget.