Diarienr: 9840-17-3.1 / Beslutsdatum: 10 nov 2017

Beslut att inte inleda förundersökning - ifrågasatt tryckfrihetsbrott (hets mot folkgrupp).

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern inleder inte förundersökning. 

Ärendet 

En person har gjort en anmälan om hets mot folkgrupp. Anmälan gäller – som den får uppfattas – användandet av fanor och dekaler m.m. på vilka det funnits en bild av en s.k. tyrruna. 

Justitiekanslerns bedömning

Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Det ankommer vidare på Justitiekanslern att vaka över att de gränser som anges för tryckfriheten i tryckfrihetsförordningen (TF) inte överträds. 

En förutsättning för Justitiekanslerns behörighet är att TF är tillämplig. TF är enligt 1 kap. 5 § tillämplig på bl.a. skrifter som har framställts i tryckpress. Justitiekanslern har inte haft tillgång till något exemplar av materialet, men anser sig kunna utgå från att det rör sig om material som har framställts i tryckpress. Justitiekanslern är därmed behörig att ta ställning till anmälan.  

Brottsbalksbrottet hets mot folkgrupp, 16 kap. 8 § brottsbalken, innefattar att någon hotar eller uttrycker missakt­ning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspel­ning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. I rättsfallet NJA 1996 s. 577, som inte gällde ett tryckfrihetsåtal, prövade Högsta domstolen om en person genom att bära vissa märken på sina kläder hade gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Högsta domstolen konstaterade att bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel kan utgöra ett ”annat meddelande” i lagens mening om emblemet och/eller klädseln ger en tydlig koppling till en viss åsiktsriktning. Högsta domstolen anmärkte även att bärande av märken som inte ensamma kan anses sprida ett meddelande kan innebära en sådan spridning när de bärs tillsammans med t.ex. klädsel av viss färg och visst snitt. 

När det gäller tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp är förhållandena delvis annorlunda. Det är här enbart de yttranden som återges i skriften eller, när det gäller ett märke eller en symbol, det meddelande som själva märket/symbolen förmedlar som ska bedömas. Omständigheter som ligger utanför skriften kan inte beaktas. Vem som sprider ett visst exemplar av skriften eller ett visst meddelande har alltså inte någon betydelse En prövning som innefattar en bedömning av andra omständigheter än själva innehållet är oförenlig med det tryckfrihetsrättsliga ensamansvaret. Vid bedömningen av om det är fråga om ett tryckfrihetsbrott ska även den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF beaktas. Den avser att inskärpa tryckfrihetens betydelse. 

Justitiekanslern har tidigare vid ett flertal tillfällen bedömt tryckta skrifter där en s.k. tyrruna avbildats ensam eller till­sammans med olika yttranden. I de fallen har uppgifterna inte ansetts kunna innefatta tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp (se bl.a. Justitie­kans­lerns beslut den 16 oktober 2017 i ärende med dnr 9702-17-3.1 och där gjorda hänvis­ningar). Det finns inte nu skäl att göra någon annan bedöm­ning. 

Någon förundersökning för tryckfrihetsbrott ska därför inte inledas i ärendet.